Sleight of hand and twist of fate

Tyvärr mår jag dock inte helt bra ännu. Jag känner mig lite yr emellanåt och trött och tung i huvudet. Men jag hoppas att det bara är tillfällig och pga att jag fortfarande känner mig lite skör och uppstressad av situationen och att det går över.

Saffransglass med mörk och vit choklad

5 dl vispgrädde

1 burk sötad kondenserad mjölk

0.5 g saffran

100 g mörk choklad

100 g vit choklad

Vispa grädden fluffig och häll i den kondenserade mjölken och saffran och vispa lite till så det är väl blandat.

Hacka chokladen och blanda i den och häll i en form och ställ i frysen.

Nam nam nam.

Glad första advent!

Enda vettiga vi har fått gjort idag är att köpa nya blommor till fönstrena, för de vi hade innan hade visst inte blivit vattnade när jag var på sjukhuset så de var inte så pigga och fina längre. Men det gjorde inget för det är ju bara kul med lite julblommor nu istället.

Så eftersom det är första advent imorgon så åkte julpyntet fram och första julmusiken åkte på.

Äntligen få krama om Lilly och sitta och gosa med henne i soffan. Få somna jämte Anders inatt. Äntligen.

De har inte hittat något fel på mig utan antar att det var ett blodsockerfall som gjorde att jag svimmade.

Jag har gjort magnetröntgen vilket alltså uteslutit ev hjärntumörer osv, jag har gjort EEG (mäta hjärnfrekvensen typ) för att kolla efter epilepsi vilket jag inte heller har. Och jag har haft på mig en telemetri för att mäta hjärtfrekvensen i tre dagar och den har inte heller visat något avvikande.

De har mätt mitt blodsocker och blodtryck var tredje timme dygnet runt och det har också varit normalt.

Skönt såklart att veta att allt det är bra. Men också väldigt jobbigt att inte veta vad som är fel. Eftersom jag är själv så mycket med barnen kommer jag vara rädd att det ska hända igen, när jag är med dom. Tänk om jag håller Lovis och svimmar? Tänk om det händer igen när jag kör bil med båda barnen bak i bilen?

Jag misstänker själv kanske någon form av stress/utmattning.

Två så täta graviditeter där jag mått så otroligt dåligt fysiskt och kräkts så mycket. Jag väger närmare 15 kg mindre än innan jag blev gravid med Lilly. Det har tärt ganska mycket på mig psykiskt att må så dåligt fysiskt.

Och nu att ha mina två tjejer. Jag är så lycklig med dom, och de är underbara. Men det vore att ljuga att påstå att det är en dans på rosor, för det är det verkligen inte.

Att amma är såklart också en påfrestning på kroppen så självklart ska jag vara mer noggrann med att se till att äta och dricka ordentligt. Och försöka få sova så mycket som möjligt.

Men mest av allt tror jag att jag måste försöka ta det lugnt. Inte stressa. Inte ställa så höga krav på mig själv. Som mamma, som fru, som dotter, som vän, som kollega.

Jag gör så gott jag kan och det får duga.

Jag duger bra som jag är.

Kram och jättestort tack till alla som hört av er och visat omtanke och oro. Ni duger också precis som ni är, glöm inte det.

Är så trött på att bli väckt på nätterna nu av att sköterskorna ska kontrollera mitt ekg eller kolla blodtryck. Hoppas verkligen jag får komma hem idag.

Känner mig väldigt skör idag och har nära till tårar hela tiden. Av saknad och av oro.

Tänk om det är något fel på mig. Tänk så får jag inte se mina döttrar växa upp eller bli gammal ihop med Anders.

Det är ju torsdag så självklart serveras det ärtsoppa och pannkakor. Inte mig emot, mums! Tycker dock att portionerna är små här så man blir inte riktigt mätt och nöjd som ammande kvinna.

Vårat fina rum. Är dock glad att vi har möjlighet att ha eget rum så vi slipper dela med andra på avdelningen. Vi ligger på neuro och strokeavdelningen så de andra patienterna här är rätt rejält mycket äldre än både mig och Lovis om man säger så. Lovis är rätt populär med och blir överöst med komplimanger om hur fin hon är och snäll som inte säger något.

Natten har gått hyfsat bra. Lovis är snäll som vanligt och sov i ca 6 timmar i sträck och somnade sen om i 3 timmar till efter lite mat.

Jag har dock blivit väckt några gånger för kontroll av blodsocker och blodtryck.

Blodsockret var väldigt lågt vid 23 tiden så då kom de in med ett glas nyponsaft och ett glas chokladdryck som jag skulle få i mig. 

Jag har så svårt för söta drycker överhuvudtaget, men kanske speciellt mitt i natten när jag redan sov så jag fick kämpa lite för att få i mig det.

Nu sitter jag här med en liten sovande Lovis i famnen. Börjar bli ganska hungrig, fastar nu för att kolla blodsockret så de kommer in och sticker mig i fingret en gång i timmen.

Välstuckna fingrar.

Imorgon blir det sockerbelastning med för att utesluta diabetes.

Anders och Lilly har precis åkt hem efter några timmar här med oss. Rena rama medicinen att träffa dem.

Här har jag precis ammat med ekg på. Det är en liten utmaning med alla sladdar överallt.

I måndags vid 10-10.30 ungefär ringde jag Anders på jobbet och sa att jag mådde konstigt och inte visste var Lilly var.

Bara en timme innan hade jag lämnat Lilly på förskolan och sedan åkt till willys och handlat. När jag var på willys ringde Anders mig för att höra hur lämningen gått och vi pratade en stund om det och vad vi skulle äta i veckan.

Anders förstod då direkt att något var väldigt fel eftersom jag yrade om att Lilly var borta så han kom hem direkt och förstod snabbt att jag måste ha svimmat och ramlat ihop i vardagsrummet och sen tagit mig till sängen där Lovis låg och lagt mig jämte henne.

Detta har jag själv inget minne av...

Anders ringde 1177 men de sa att vi direkt skulle ringa 112 för ambulans. 

Två helt sjukt trevliga killar kom snabbt och kollade mitt blodtryck mm. Sen åkte vi ambulans in till vårdcentralen där jag fick träffa en läkare som efter lite tester skickade mig vidare till akuten i vbg.

Här blev jag inlagd och har alltså varit här sedan i måndags nu. Jag och lilla Lovis.

Igår gjorde jag magnetrötgen som inte visade något konstigt och idag väntar fler tester.

Vi får se när vi kommer hem.

Har fått låna en liten balja från BB så går runt med lite flashbacks från att vara nyförlöst hehe.

Har lite roligt åt halkskydden på strumporna man får här, precis som Lillys strumpor.

Lovis vägdes och mättes och är nu 57 cm och 5260 g. Jösses! Redan dags för st 62 i kläder.. Blir till att packa upp och rensa ut 56kläderna ikväll.

Kollade nu i Lillys journal från bvc att när hon var 7 veckor så var hon också 57 cm lång men vägde 4738. Haha Lovis min lilla tjockis 💕

Frukosten idag innan vi lämnade Lilly på förskolan. Lovis har på sig första plagget i st 62.

Jag och Lovis har sovit bra, snällbebisen sover numera alltid minst fem timmar i sträck på nätterna för att sedan få lite mat och somna om igen så jag känner mig utvilad.

Dagen här startar vi med mys i soffan. Lilly tar tvkontrollen och sträcker den till mig och brummar med munnen. Det betyder att hon vill se "stora maskiner" på svt play. Idag blev det det mycket spännande avsnittet om gaffeltruckar. Det är bara traktorer och pippi långstrump som gäller för den lilla damen nu.

Som tur var kunde Anders lämna Lilly på förskolan och Lovis är världens snällaste bebis så jag fick sovit två timmar till.

Mår bättre efter det men mår fortfarande illa. Skumt, hoppas inte det är magsjuka bara.

Dagen har alltså mestadels spenderats såhär, mys i sängen.

Titta på denna lilla gosegrisen, så mysiga kinder som man bara vill pussa sönder.

Hur fin är hon inte? Världens bästa mamma och mormor. Så snäll, så osjälvisk och finns alltid där vad det än gäller.

Är väldigt glad och tacksam för att mina döttrar får ha en så underbar mormor.

Hon är min förebild och kommer vara det för Lilly och Lovis också 💕 Vilken lycka.

Men Anders tar alla nätter med Lilly, har gjort det sedan hon var ett halvår och gör det fortfarande oavsett om han jobbar eller inte. Han vet precis likaväl som jag var hennes kläder är och att vi nu behöver köpa nya vattentäta skor att ha på förskolan. Han ber mig skicka bilder på barnen när han är på jobbet för han längtar så. Han vet att Lilly äter vad som helst bara det innehåller ärtor. Han byter blöja och tröstar Lovis på nätterna så jag får sova, trots att han ska upp och jobba och att han tar Lilly om hon vaknar.

Han är verkligen världens bästa pappa. Vi är precis lika mycket föräldrar båda två och jag önskar alla andra lika mycket ömsesidigt ansvar för barnen.

Vi älskar dig så / dina tre flickor 💕

Dagen firade vi i övrigt med lunch på laxbutiken med min släkt och sedan med fika hos mamma och Hans och sen kom Anders pappa hem för att titta på fotboll och busa och mysa med tjejerna. 

Vi var inte helt säkra på om vi skulle åka med först, då två timmar i bilen likaväl kan gå smidigt som kaosigt med två små barn.

Men vi tajmade så Lilly sov hela vägen dit och Lovis likaså, perfekt.

Vägen hem gick dessvärre inte lika smidigt. Det fullkomligt öste ner regn så vi kunde bara köra i 80 hela vägen och när vi var vid varberg gav Lovis upp och vägrade sitta själv i bilstolen som den lilla närhetstörstaren hon är. Så det var bara att stanna vid en avfart och amma och försöka få hennr aty känna sig trygg.

Hon ger inte mycket för nappen heller utan vill ha mamma som napp. Mysigt, men inte alltid smidigt. 

Så det tog två och en halv timme innan vi var hemma. Lilly hade varit vaken hela vägen och var så trött så när vi kom hem pekade hon direkt på sängen och sa "nana dää, nana dää". Aw.

Trots den inte så lyckade hemfärden var det klart värt besöket. Alltid kul att träffa alla, och Lilly var på sitt charmigaste humör och bjöd på både massa prat och dans.

Då får man bråttom. Försöker skynda sig, ropar "Lilly, vad gör du?".

Inget svar, knäpptyst.

Hittar hemskeungen här.

Mitt på köksbordet.

Skitungen har alltså lärt sig att klättra upp på köksbordet. Tänk om hon ramlar därifrån.

Hur ska jag lösa detta? Spänna fast stolarna så hon inte kan dra ut de? Slänga ut köksbordet och äta på golvet?

Tacka vet jag denna lilla godingen som är så lugn och snäll och stannar där man lämnar henne. Hon bjuder inte på lika många hjärinfakter om dagarna.

Men helt plötsligt sitter väl hon med på köksbordet under ledning av storasyster som hänger i kökslampan.

Hujedamig osv.

Jag har läst om svartsjuka och storasyskon som slåss och biter sina småsyskon så jag var typ inställd på det värsta.

Ta i trä osv, men än så länge har det inte varit någon svartsjuka alls. Lilly är så fin mot Lovis och vill vara med henne nästan hela tiden. Hon vill klappa och pussa på henne och det första hon säger på morgonen är heeeeeej och så visar hon i luften att hon klappar. Det betyder att hon vill till Lovis och klappa på henne, aw.

Visst är det ibland som hon blir lite sur på mig när jag sitter och ammar och hon kommer och vill att jag ska gå med eller att jag ska "baa baaa" henne (=bära). 

Men jag försöker alltid gå med om jag kan samtidigt som jag ammar eller få henne att sätta sig jämte oss i soffan och mysa eller läsa en bok.

Jag låter henne också ha nästintill fri tillgång till Lovis. Jag stoppar henne aldrig om hon vill klappa, krama, puss eller gosa med henne. Såklart har jag koll så hon inte gör något dumt och jag säger att hon ska vara försiktig och klappa fint. Men stoppar inte henne, Lovis säger ju faktiskt ifrån kanska högt och tydligt själv om hon inte gillar något så jag låter Lilly märka det själv.

Senaste grejen nu är att Lilly vill ligga i babynestet och så pekar hon på sin arm och säger "häää" och tittar på Lovis.

Väldigt gulligt, men då får man ju ha lite koll så hon inte puttar bort henne när hon kommer på att hon ska göra något annat.

Det är inte alltid man lyckas få det mysig, utan vissa dagar när jag är själv med båda barnen så blir allt bara fel hela tiden. Båda barnen är hungriga samtidigt, båda behöver byta blöja samtidigt, båda är trötta samtidigt osv.

Men igår blev ganska bra. Förutom att jag inte lycksades få Lilly att sova så det blev en liten stund med ipaden på eftermiddagen innan Anders kom hem för hon var lite trött och gnällig.

För att sysselsätta oss på förmiddagen och för att ha något gott att fika så gjorde vi chokladbollar.

I Linas matkasse fick vi med en liten ask med dadlar så jag tänkte att vi testar att göra på det.

Resultatet blev mycket bra! För bra hehe.. Tur att de är "nyttiga". 

Lilly hade väldigt kul när hon "hjälpte till". Hon sorterade dadlarna och flyttade de från en skål till en annan och tillbaka. Det är det absolut roligaste hon vet nu, att sortera och lägga i saker i lådor, skålar osv.

Chokladbollar på dadlar

10 dadlar utan kärnor

2 dl mandelmjöl

3 msk kokosolja

3 msk kakao

1 msk starkt kaffe

2 tsk vaniljpulver

Kör alla ingredienser i en matberedare eller mixa ihop de till en kletig smet.

Låt stå en stund i kylskåp så den stelar lite innan man rullar bollar i kokos.

Ät och njut! 

Eftersom vi inte fick med pasta denna gången då de missat det så tog vi bönpasta som vi hade hemma. Väldigt gott är det, det borde de ha mer av i den glutenfria kassen tycker jag.

Den kommer varannan vecka, vilket känns ganska lagom ifall man är sugen på något annat emellan.

Största anledningen att vi började med det är för att de levererar hem till dörren. Vi med småbarn som bor på tredje våningen utan hiss värdesätter detta mycket kan man säga.

Vi har barnkassen utan gluten och det innebär 5 st lättlagade maträtter för 800 kr. Än är vi väldigt nöjda, känns som en bra blandning av rätter om än lite många pastarätter då vi inte är så mycket för just pasta annars.

I dagens leverans fattades dock både brödet och pastan som skulle vara med. Det är ju lite dåligt att de missat två huvudingredienser, jag kan ju förstå om man missar en liten lök eller så. Men jag har reklamerat det på mina sidor nu och tydligen ska vi få avdrag på nästa leverans så får vi bara det smidigt så är det ändå okej.

Denna gången beställde jag med en energimix också som man kan göra tillval på. Det är nötter, torkade frukter och bars.

Jag och Lilly har redan provsmakat några grejer och ger den tummen upp!

Vi kommer nog fortsätta med kassen året ut åtminstonne och sedan utvärdera lite. Men än så länge gillar jag konceptet, hade dock önskat att det fanns som en lchf eller gi variant med. Men det går ju alltid att välja om man vill äta pasta eller inte bara.

När Lilly var miniliten så låg vi mest i sängen och ammade och myste. Eller satt i soffan och hade det mysigt. Minns att jag stundvis då kunde känna mig lite låst ibland. Att jag inte kunde gå på toa när jag ville eller äta när jag ville för jag satt ju fast i soffan eller sängen för att Lilly ammade.

Haha.

Sen kommer barn nummer två. Och då får man lära sig att man inte alls sitter fast bara för att man ammar. 

Då är det bara att gå på toa när man hinner, slänga i sig mat ståendes när en minut finns över och bära sin 1,5 åring när hon behagar det. Och om då lilla mini vill amma samtidigt så är det vad man gör samtidigt.

Så att amma ståendes, gåendes, sittandes, liggandes eller på toa. Det lär man sig snabbt. 

Nu börjar vi få till lite rutiner som fungerar och små lösningar som bärsele eller babynest på köksbordet när Lilly ska äta eller få ny blöja. Och när Lovis ska amma så åker oftast Pippi Långstrump på på tvn. Avsnitten är 30 minuter långa och det är tydligen helt perfekt lagom för Lillys koncentrationsspann och vi hinner amma och byta blöja i lugn och ro. Jag tycker för övrigt att det är så kul att Lilly nu är såpass stor att hon kan titta på ett helt avsnitt av pippi utan att bli uttråkad och ändå följa handligen någorlunda. Sen tror jag mest att det är apan och hästen hon tycker är roliga, men ändå.

Såg på min timehop att jag för fyra år sedan såg ut såhär: 

Om jag minns rätt så var vi på förfest hos Gabriella och Mikael i deras förra lägenhet inne i stan och sedan spelade Anders på Down town så vi hängde där och var unga och redlösa. Roligt hade vi säkert med.

I år såg istället utklädnaden ut såhär:

Körde på en lite gulligare stil, med gullig liten accesoar i form av min dotter.

Dock var hon helt okej med att få morrhåren ritade i ansiktet, men när hon såg sig i spegeln så totalt bröt hon i ihop. Tur att smikborttagning är effektivt haha.

Resten av kvällen spenderade vi hemma hos mamma och Hans som bjöd på tacos och hemgjord glass.

Ärvd klänning och nya skor från hm. Hon är så kär i de skorna och går och hämtar dom alltid hemma och försöker ta på de själv. Och när de väl är på så vägrar hon ta av de. Och när man väl får av dom så är sockarna helt fuktiga av svett för de är varmfodrade haha.

Lilly är hittills världens snällaste syster och har ännu inte visat på någon svartsjuka alls mot Lovis utan hon vill helatiden fram och klappa och pussa på henne. Mammahjärtat smälter.

Jag har inte tränat något nämnvärt på ca 2 år då jag har varit gravid nästan så länge eftersom Lovis blev till när Lilly bara var sju månader (hej-dags-att-skaffa-preventivmedel!). Så jag var inte så inställd på mer än en rask promenad, men det slutade med en runda på åtta km varav vi sprang säkert tre. 

Anders sprang med vagnen och jag lunkade på bakom. Kändes bättre än väntat då jag fortfarande kände av foglossningen ett par veckor efter förlossningen. Men nu är det nästan fem veckor sedan och jag känner mig helt återställd. Är inte kvinnokroppen fantastisk? 

För bara lite mer än en månad sedan var jag i princip sängbunden pga smärta och nu är jag ute och springer och känner mig lätt som en fjäder.

Har dock otroligt ont i vaderna idag, men det var ganska väntat då hela löptekniken med fivefingers går ut på att springa på tårna. Och det blir helt enkelt jävligt jobbigt i vaderna i början.

Och om någon är intresserad så funkade det jättebra att springa med bugaboo donkey duo med båda barnen i. Vi sprang både på asfalt och utmed ätran så i lera och över rötter. Bara framhjulen var låsta så var det lätt och smidigt.

Mina nya träningskläder från hm och Lovis på axeln.

Vagnföraren och två sovande barn.

Vet inte riktigt vad som hände här, men tror jag försöker visa på hur snabb jag känner mig i kläderna hehe.