Hemmaspa

Igår unnade jag mig lite uppfräschning av mig själv medans Lilly sov. 
Mina fötter har lyckats skaffa sig någon obehaglig form av elefanthud under graviditeten och en ansiktsmask sitter ju aldrig fel. 




Här är receptet på min bästa ansiktsmask, kan verkligen rekommendera den. Jag känner mig alltid fräsch och nästan lite uppstramad i ansiktet efter den. Tycker även den hjälper mot finnar och aspirinet hjälper till att bleka gamla ärr. 
På bilden nedan ser ni ingredienserna + vatten. 

Mosa ihop fem aspirintabletter med fem droppar vatten så de löser upp sig och är i pulverform. 


Blanda med en liten klick honung. Ta dock inte för mycket för om den blir för lös så bara rinner det av ansiktet. 

Ta sedan ett trött mammaansikte och go bananas. Kan nog rekommendera att akta ögonen, tror inte aspirin är skönt där. 
Låt sedan sitta på ca 30 min eller tills en bebis vaknar och börjar skrika så dina bröstvårtor gör ont och börjar pulsera ut mjölk. 



Fika med Jenny

Besöket hos BVC gick bra, plutten är nu 52 cm lång. Ganska bra tillväxt med fyra centimeter på två veckor. 
Efter vi var klara där, inklusive blöjbyte och amning, så gick vi till Anders jobb som ligger precis jämte för att hälsa på och låta Lilly säga hej. Dock så däckade hon totalt efter amningen och så fort hon hamnade i vagnen så hon var inte så rolig. Men hon var söt ändå så hon gick hem ganska bra trots sin osociala framtoning. 

I eftermiddag fick vi finbesök av Jenny som hade med sig så himla fina presenter till Lilly. Nu när hon har blivit lite längre så kommer hon alltid vara så finklädd i allt fint hon har fått. 

Även jag blev bortskämd med underbara rosor. 




Jag bjöd på tårta som jag testade för första gången. Tack Jenny för att du vågade vara min försökskanin. 
Den verkade dock gå hem då Jenny till och med tog om och Anders klämde tre bitar haha. 
Kladdkaka, chokladpannacotta och Baileysmousse var en bra combo. 

Jenny lyckades knäppa en go bild på Lilly med där hon skelar lite och ler lite. Min lilla sötgöte. 



Förlossningsberättelse del 1: Hemma

Nu har det gått två veckor sedan jag var med om en förlossning och jag känner att jag har hunnit bearbeta den och smält det som hände. Allt gick så otroligt mycket snabbare än jag någonsin hade trott så det blev lite av en chock först och det har tagit lite tid att ta in allt som hände. 

Jag vaknade ca kl 03 på natten den 16 maj av att jag hade väldigt kraftig mensvärk bak i svanken. Den var kraftigare än det jag känt de senaste veckorna och var ju såpass rejäl att den väckte mig. 
Jag gick upp på toa och tyckte att det var lite jobbigt och synd om mig så jag bestämde mig för att väcka Anders, då han ändå var ledig dagen efter, för att få sympatier i min smärta. 
Anders typ studsar upp ur sängen och frågar hur jag mår, är det värkar, är det på g nu osv. 
Jag var helt kolugn och sa nejnej, det är bara mensvärk men det är lite jobbigt och nu ska vi absolut inte få upp hoppet för att det ska bli något, jag kommer säkert att gå över två veckor. 
Jag hade nu gått över åtta dagar så jag hade lite tappat hoppet om att det skulle komma igång utan igångsättning. 
Jag har hört att snittet för förstagångsföderskor är att gå över åtta dagar, så det var ju faktiskt lite lustigt att det var exakt så det blev för mig. Men det trodde jag inte alls då som sagt. 

Vi låg i sängen och pratade lite och efter ett tag så började mensvärken gå över till värkar och Anders började klocka dom med en värktimer. 
Värkarna var ca 7 minuter emellan, men jag var fortfarande helt inställd på att det bara skulle vara några stycken och att det sen skulle gå över igen. 
Dock kändes det mycket mer och mer intensivt än de andra förvärkarna jag haft innan så jag fick ju ändå upp hoppet lite för att det kanske skulle hända nu. 
Efter bara tre eller fyra värkar så var vi nere på bara fyra minuter mellan så då ringde Anders till förlossningen för att höra om de tyckte att vi skulle komma in. Jag var helt inställd på att om det nu är igång så kommer det ändå att ta lång tid och då vill jag hellre vara hemma än att vara på sjukhuset. Och vattnet hade ju inte gått heller så jag var helt inställd på att det blir till att gå hemma och dra och andas sig igenom värkarna. 
Vilket förövrigt gick ganska bra tycker jag. Jag hade verkligen inte övat på profylaxandningen någonting innan mer än testat en gång på föräldragruppen och en gång hemma typ. Men den kom ändå ganska naturligt och jag kände snabbt att den verkligen hjälpte så jag slappnade av mer och kunde fokusera på andningen istället för hur ont det gjorde. 
Varje värk blev lite mer intensiv och varje gång så ställde jag mig framåtlutad med händerna på knäna och la tyngden där för att avlasta höfterna och andades in genom näsan och ut genom munnen. Kommer ihåg att jag tänkte då att det kändes så lustigt på något sätt att det kan göra så oerhört ont i ca 1 minut och sen bara släpper det och känns inte alls en stund. 

De på förlossningen sa inte så mycket mer än att det lät som att det var på gång och att vi var välkomna in när jag inte orkade med smärtan längre eller bara kände att jag ville in. 
Dock så hann jag få två värkar till under samtalets gång och då var vi plötsligt nere på bara ca 2,30 minuter mellan istället. 
När det är tre minuter mellan värkarna så räknas det som aktiv förlossning och eftersom det hade gått så fort ner från sju minuter till två på bara ca en timme så tyckte Anders att vi skulle skynda och åka in. 
Jag var fortfarande inställd på att det skulle ta lång tid och ville helst vara hemma men värkarna var ju som sagt ganska täta nu och de blev mer intensiva för varje gång så jag gav med mig och vi började ta oss ut till bilen. 

Nu börjar mina minnen bli lite mer luddiga för då var värkarna så intensiva och kom såpass ofta att jag inte alls har någon tidsuppfattning utan minns mest bara smärtan. 
Kommer ihåg att jag fick en värk när vi nästan var på våran parkering så jag ställde mig där i min snygga händerna-på-knäna-ställning och tänkte att det är tur att klockan är typ halv fem på morgonen så man slipper möta folk i detta tillståndet. 
Bilresan sen minns jag bara som väldigt jobbig. Hann få många värkar och kände mig väldigt instängd. Kunde ju inte avlasta höfterna och bäckenet något heller när jag satt där fastspänd så då kunde jag inte riktigt slappna av trots andningen utan kommer ihåg hur jag satt och vred mig och spände tårna och händerna och blev kallsvettig för att det gjorde så ont. 

Fortsättning följer. Då blir det mer smaskiga och blodiga detaljer. Ska bara se när Lilly ger mig tid att skriva. Och jag kanske delar upp det i flera delar med så ni orkar läsa, får se vad vi får ihop. Ska prata med Anders också så jag inte missar några spännande detaljer. 

Dagens

Lilly var så underbar och snäll och gav tillbaka för den dåliga sömn vi fick igår. 
Inatt somnade hon vid 23 och sen väckte hon inte mig förens vid halv sex. Då ammade vi och myste kvar i sängen med så somnade vi om och sov till kl åtta. Hur underbart? Och mysigt!

Nu har vi gjort oss iordning och ska gå till BVC för mätning och vägning av Lilly igen. 





Tröttisar med fina vänner

Vilken trött dag det har varit idag. Vi har ju blivit lite bortskämda med att Lilly sover 6-8 tummar i sträck på nätterna. Men inatt så blev vi väckta tre gånger för amning och blöjbyten. 
Så både jag och Lilly har spenderat ganska mycket tid i sängen idag och vilat lite då både hon och jag är trötta. 

Vi fick ett litet besök av Gabriella och Mikael nu ikväll och det var precis lagom vad vi orkade med idag. Och väldigt mysigt och kul att få träffa sina vänner. Och Lilly visade sig verkligen från sin bästa sida och var pigg och nöjd och satt och tittade Gabriella i ögonen och smålog ibland och skelade ibland. 

Sängläge idag som sagt. 




Skål för det!

Ikväll firade jag att jag inte längre är gravid med serranoskinka och en liten skvätt rödvin till meatza ala Anders. 




Balkonghäng

Idag slappar vi här hemma. Bebisen sover så jag har städat lite och rensat i mig garderob (i jakten på amningskompatibla kläder, går dock inget vidare). Hon sover vidare så jag tänkte kanske lägga mig en stund på balkongen för att lapa lite sol. 

Dagens slappebebis i skön och sval pyjamas. 

Och jag, i det mycket fashionabla svarta amningslinnet. 



Trädgårdsmys

När vi var klara på stan igår så var vi sjukt osugna på att gå hem till den varma, kvava lägenheten så vi slog en signal till min mormor och morfar och bjöd lite smidigt in oss till att hänga i deras trädgård. 
Det blev en väldigt lagom promenad ut till dem på hjortsberg. Känns väldigt skönt att komma igång och röra lite på sig igen nu när fogarna inte längre gör ont och jag inte känner av såret i magen så mycket längre. 

Hänga i mysig trädgård, check!

Och så blev vi bjudna på mat dessutom. Lyxigt! Och gott!




Lilly sov hela vägen till stan och sen till mormor och morfar i vagnen. 
Väl där så la hon av en rejäl brakare så det var dags för blöjbyte och sedan amning. Hon somnade till vid tutten men så fort jag försökte flytta henne eller mig så vaknade hon och var gnällig. Vet inte om det kanske var magen som spökade lite för henne eller att hon kanske undrade vart fasen hon var någonstans eller om hon kanske bara är ganska mammig nu som jag misstänker. 
Jag testade iaf med mer amning. Sen när båda tuttarna var tömda och hon fortfarande var gnällig så får man ta till fingret och vaggande istället. 


När inte det var bra nog längre så tar man till nappen och gå runt och vagga. 

Och sen fick vi testa vagnen och nappen så Anders gick runt en liten runda med henne. Och sen hade vi en däckad bebis. 




Ingenstans att stoppa tuttarna?

Igår gick vi en prommis till stan då jag kände ett akut behov av kläder som är kompatibla med amningen. 
Och vad besviken jag blev. Det finns ju verkligen ingenting. På Lindex hittade jag ett linne med knäppen för brösten. Det fanns i svart och i vitt. Wow vilket utbud. 
Är verkligen förvånad över att det inte finns mer kläder som är anpassade för amning. Hur ska man göra för att kunna vara ute bland folk och amma utan att behöva klä av sig halvt naken?
Det finns ju verkligen jättebra utbud av både fina och funktionella gravidkläder i nästan alla butiker, anpassade efter både vinter och sommar väder. Men ingenting för amning. Så sjukt dåligt. Om någon har några tips på bra kläder för amning så tar jag tacksamt emot det. 
Annars så kör väl jag på mitt vita eller svarta linne med någonting över axlarna. 

Vi gick via ätran in till stan. När man inte har varit där på ett tag så glömmer man nästan hur otroligt fint det är. 






Sleep tight don't let the bedbugs bite

Nu ska jag krypa ner och sova jämte världens bästa sovsällskap. 
Så jävla liten och söt. Mysigare blir det inte. 





Immun mot äckliga dofter?

Alltså dessa underbara gosiga kinder. Jag kan inte få nog av att pussa och klappa och gosa med dom. 

Juste! Igår lossnade äntligen navelsträngen (stumpen, snarare kanske) också. Har hört att det skulle lukta väldigt äckligt när den släpper, men jag känner iaf inget. Eller är jag bara redan för van vid lukten av bajs och sur gammal mjölk på kläderna? 




Mer tutte, morsan!

Lilly har blivit väldig snuttig de senaste dagarna och vill amma mycket oftare. Hon är också vaken mer nu än innan, eller i lite längre perioder iaf. Hon har väl kommit ur den första dvalan och börjar växa nu så hon försöker nog öka min produktion. 
Det är mysigt, men det är rätt skönt när Anders kan muta henne med nappen en stund med så jag får komma loss och göra annat en stund. 





Storstädning

Vi trotsar det fina vädret (i brist på härlig trägård att hänga i, någon som vill bjuda in oss? Blink blink) och stannar inne och rensar lite bland all vår skit för att göra plats för Lillys alla fina presenter och kläder. 







Och så tar vi paus typ hela tiden för att titta på världens sötaste sovande bebis. 



Dagens bebis

Lilly visar idag upp sommarmodet i en snygg sovande pose. 



Den största kärleken

Idag är det morsdag. Min första morsdag som mamma själv. 
När jag skriver detta så sitter jag med min tryggt sovande bebis i famnen och min blick vandrar hela tiden från mobilen till henne. Jag har så svårt att sluta titta på henne, beundra henne, så jag ska fatta mig kort. 

Mina tankar går till min älskade mamma. Min bästa vän, min förebild. 
Jag har alltid uppskattat min mamma och alltid sett upp till henne och alltid vetat om att hon sen jag föddes har varit den viktigaste personen i mitt liv. 
Nu är jag vuxen, har flyttat hemifrån, blivit självständig, gift mig, själv blivit mamma. 
Och jag vet att det är på grund av min mamma som jag är den jag är idag. Det är hon som har lärt mig att alltid tro på mig själv, alltid våga säga vad jag tycker. Hon har gjort mig trygg. 

Nu sitter jag här och tittar på min sovande bebis, min Lilly. Hon får mig att inse allt som min mamma har gett till mig. Och vad jag hoppas kunna lämna vidare till henne, mitt barn. Jag vill göra henne lika trygg som min mamma gjort mig. 

Min mamma och min Lilly. 



Godmorgon mitt hjärta

Här sitter jag i soffan med en liten morgontrött tjej som gäspar en massa och tittar på mig med lite rynkade ögonbryn. Undra vad hon tänker. 
"Varför släpade du upp mig från den varma sängen morsan? Och var fan är mjölken?"




Skräckblandad förtjusning

Det var alltså dags för premiärdoppet i baljan idag för Lilly. Det gick bättre än väntat tycker jag nog då det inte blev så mycket skrik. Dock såg hon ganska shockad ut och fattade nog inte riktigt vad som hände. 





Nybadade och fina fick vi sen besök av Petra som var så go och hade med sig present till Lilly och gofika till oss andra som äter annat än bara flytande. 



Dagens bebis

Dagens outfit när vi ska testa på en prommenad till stan för lite shopping. Ska bli spännande att se hur det går. 



Lilla lortgrisen

Dags för första badet. Frågor på det? 

Godmorgon

Bästa sättet att äta frukost på. Svenska jordgubbar och en mätt bebis i knät. 

Inatt var första gången vårt hjärta väckte oss på natten för att byta blöja och amma. Men det är helt förståeligt då jag och Lilly ammade vid 19 igår så somnade hon vid 20 så la jag henne i babynestet sen efter att ha tittat på henne och gosat med henne en stund och sen sov hon alltså till 03 och väckte oss alltså då och var hungrig. Så hon höll ju sin långa sömn på sju timmar, den bara blev lite tidigare. 
Sen somnade vi om vid halv fem tror jag och sen vaknade vi igen vid halv tio så jag klagar inte. Vi har fått sova många timmar ändå :)


Hembesök

Idag fick vi hembesök av BVC för första invägningen av Lilly. 
Jag var ju allt lite nervös innan för att hon inte skulle ha gått upp något i vikt. Jag vet ju liksom inte riktigt hur mycket hon får i sig när hon ligger där vid mina tuttar. Jag känner bara att hon suger, men har ju inte en aning om hur mycket hon faktiskt får i sig. 
I och för sig så är ju de ganska så ofta välfyllda blöjorna en indikator på det. Intag och uttag liksom. 
Jag och Lilly hade fått till det riktigt bra visade det sig då hon har gått upp 200 g på fem dagar. Mycket bra jobbat! 
Så passade den lilla bajsmaskinen på att både bajsa och kissa när hon låg näck på vågen med.. Vet inte riktigt hur vi ska tolka det? Läkarskräck eller trots? Eller en vecka gammal bebis som släpper efter när det trycker helt enkelt?


Idag är mitt hjärta en vecka gammal. Det känns så konstigt. Tiden går så fort och samtidigt så långsamt. Hon är så ny men samtidigt så känns hon så självklar, som att hon alltid har varit med oss. 






Kvällsmys

Igår var vi bjudna på kvällsmat hemma hos mamma och Hans. Så vi packade ihop oss och Lilly i vagnen för en go prommenad dit i det sköna vädret. 
Lilly blev stort uppvaktad och fick hur mycket presenter som helst med superfina kläder i storlek 50. Vilket var perfekt då vi själva mest hade införskaffat stl 56 innan hon kom så hon har haft lite dåligt utbud i sin garderob nu första veckan. 
Så jättestort tack för de fina och bra storlek kläderna :)


Väl nerpackad bebis. Med två nojiga föräldrar över sig hela promenaden som gick och kände på henne typ var femte minut så hon inte kändes för varm och för att kolla så hon andas. 

Anders älskar att köra vagnen och säger att det är samma känsla som att ha ny bil och pratar om hur smidigt den rullar och visar att han kan styra med bara ett finger. Duktigt älskling, svarar jag då. 


Vi fyllde nästan hela bordet med allt fint till Lilly. Håller på att tvätta nu så ska Lilly få visa upp dagens outfit sen. 

Vi åt mackor med massa gott pålägg ute på deras veranda. Att äta ute i kvällssolen är bland det absolut bästa som finns. 


Och fruktsallad med glass till efterrätt. Kan det bli bättre? Tror inte det. 


Lilly sov sig igenom nästan hela kvällen förutom en liten stunds amning där hon snabbt däckade igen med tutten i munnen. 

Jag snodde vagnen på vägen hem. 



Linslus x 2



Dagens amningsselfie! Jag har ju till och med dratt på lite mascara, inte dåligt va? 
Dock ska ni slippa få bebisbilden. Inte för att jag inte tar tusen (typ) bilder på henne när vi ammar (för hon är ju bara så sööt) men min bröstvårta kommer ju liksom med då. Inte trodde jag det, att bröstvårtorna var sådana linslusar. Men dom liksom lyckas smyga sig med på ett hörn lite här och där på bilder ser man i efterhand. Så man får se upp när man ska visa bilder för folk, men man blir lite bröstvårtsblind eftersom dom är framme så mycket här hemma nu. 

Okej ni får dagens bebis också. Däckad efter amning innan. 

Äntligen utvilad

Idag vaknade jag klockan åtta och kände mig helt utvilad. Så underbart!
Och jämte mig låg Anders och Lilly och sov så gott. Detta var alltså första natten som jag äntligen har kunnat sova lika mycket som Lilly. För hennes sömn är det verkligen inget problem med utan hon sover som en liten stock tills jag väcker henne för att amma. Min lilla going. 
Anders gick sen och fixade blöjan och gick sen och lade sig med henne på sitt bröst i soffan för lite hud mot hud mys och jag gick och tog en riktig långdusch och gjorde inpackning i håret och rakade benen. Så otroligt smidigt det blev att raka sig nu förresten utan den stora magen ivägen. Sista veckorna fick Anders dra några tag med hyveln åt mig haha. Men nu var det så skönt att få göra det själv. 
Nu har jag precis ätit och fyllt på med lite energi så ska jag väcka Lilly och sno tillbaka henne från Anders så vi får amma och gosa lite. 

Rysk yoghurt med grädde, en klick vaniljkesella och premiär för svenska jordgubbar. Och ett ägg. Mumsfillibabba!



Picknick

Anders har varit iväg ett par timmar för att fixa lite med sitt schema på jobbet och handla bland annat. 
Jag och Lilly fick alltså klara oss själva en stund men det gick så bra så. Vi ammade en stund och sen däckade hon så jag passade på att rensa lite i min garderob och prova vilka kläder som passar och inte. Och vad som funkar ihop med amningen, suck alltså. Jag måste nog shoppa. 
Anders kom hem med massa gott så nu har vi en liten picknick i sängen och sitter och beundrar Lilly som sover så sött i babynestet. 






Dagens godingar

Idag slappar vi för fullt här hemma. Vilket var väldigt välbehövligt tror jag. 

Anders, Elsie, och Lilly-mys


Lufta rumpan-mys

Titta konstigt på mamma-mys



Däckad efter amning-mys



Ozzy-mys



En liten stunds allvar om känslor

Jag har insett att jag är stressad. Och jag måste lugna ner mig. 
Jag känner press över att alla vill träffa Lilly och vill gosa med henne. Jag vill att alla ska träffa henne, beundra henne, älska henne. För hon är så underbar. 
Men samtidigt så försöker jag bara hitta min roll och mitt ansvar som nybliven mamma. Lära känna Lilly, kunna läsa av hennes signaler och synka med henne. 
Lära mig att känna mig bekväm med amningen, för det är inte helt självklart att bara slänga fram pattarna överallt framför alla. Det är något väldigt nytt och något jag aldrig gjort innan. 
Jag bryr mig inte om någon ser mina bröst. De är mina och Lillys nu och är hon hungrig eller bara behöver tröst så håvar jag fram dom oavsett var jag är eller med vem. 
Men är det för många runt omkring så blir jag stressad. Och då märker jag hur Lilly känner av det och också blir stressad och det tar längre tid innan hon kommer till ro med amningen. 
Stressad mamma, stressad bebis. 

Hon sover hur bra som helst med. Igår somnade hon vid 23 och sov hela natten tills jag väckte henne vid 5 för att tömma brösten. 
Dock sover inte jag. Jag kommer inte till ro och kan inte slappna av. 
Trots att jag är hur trött som helst och känner hur ögonen svider så kan jag inte somna. Tankarna bara snurrar. 
När jag väl slumrar till så vaknar jag snabbt igen med ett ryck och panikkänslor och slänger mig över Lilly för att se så hon har det bra, se att hon lever. 
Jag måste dra i bromsen. Stanna upp, känna efter, slappna av, andas ut, hitta mig själv. 

// Mvh en mamma som försöker bli bekväm med allt vad mammarollen innebär. 



Ett hjärta som slår

Vi var alltså på en läkarundersökning med Lilly idag i Halmstad. På BB så hörde läkaren ett litet blåsljud på hennes hjärta som inte riktigt gått igen innan vi åkte hem därifrån och vi fick därför träffa en specialist idag för ett ultraljud av hennes lilla hjärta. Allt var bra, precis som vi misstänkte, så det finns ingenting att oroa sig för. 
Dock blev det ganska roligt och väldigt mycket nytt att testa på idag. 

Vi bytte blöja och ammade innan vi skulle åka till Halmstad och klädde på henne i hennes söta små kläder som fortfarande är lite för stora. Aw. 
Dock fick vi en trevlig överraskning hos läkaren när vi skulle klä av henne för ultraljudet och upptäckte att hon bajsat så mycket att det runnit ut på hela ena benet och upp på halva ryggen. Gott. 
Så det var bara att ställa sig och torka allt bajs och byta kläder, lagom svettiga och stressade nyblivna föräldrar. 

Det var kul att vi fick testat vagnen till och från bilen och sjukhuset iaf. Fast väldigt läskigt också. Kände att jag typ blängde på alla som gick förbi och gick lite för nära vagnen (enligt mina mamma-mått mätt alltså) och kände sånt hat för alla bilar som spottar ut avgaser i närheten av min plutt. 
Jag hoppas att dessa känslor blir bättre, smidigare och mer lätthanterliga med tiden. 






När vi sen kom hem hade Lilly hunnit bajsa ner halva sig och ett nytt sett med kläder igen. Min lilla bajsmaskin. 

Sen kom mormor och morfar Hans för att gosa med henne lite. 


Sen kom Lillys faster Caroline och farbror Andreas och gosade lite. 

Och jag satt och njöt i soffan med min brieost som jag har sett fram emot att få äta i 10 månader nu. Det smakade precis så gott som jag minns det. 



Note to self

Nu sitter vi i bilen på väg till Halmstad för en läkarundersökning med lilla plutten. 
Det är som jag skrev i förra inlägget mycket nytt hela tiden och man får testa sig fram och lära sig efterhand. 
Dagens lärdom blir att skaffa solskydd till bilrutan så jag slipper sitta och få kramp i armen när jag ska hålla upp en handduk över henne hela vägen. Och att lägga i bromsen på vagnen i bagaget så inte den rullar runt och slår i väggarna hela vägen. 



Bajs och diverse kroppsvätskor

Det är så roligt med denna nya världen man har äntrat nu, det är så mycket nytt att uppleva hela tiden varje dag. 
Framförallt är det så mycket mysiga upplevelser med Lilly. Amningen som bara fungerar bättre för varje gång då hon och jag synkar ihop oss mer och mer så det går smidigare och bröstvårtorna börjar vänja sig nu så det inte är så obehagligt i dem längre. 
Dock har varken jag eller hon vant oss än vid hur mycket mjölk det kommer haha.. När hon släpper så liksom bara fortsätter det rinna i ansiktet på henne och över mig och annat som råkar vara för nära. Och när jag hade duschat innan och tog på deo så började det droppa för fullt ner i handfatet så amningsbhn och nursingpadsen är mina bästisar nu. 

Just nu. Nyammad, däckad bebis med mjölkfylld amningsnapp jämte sig. 

Och varför har ingen berättat för mig hur jobbigt det skulle vara att bajsa första gången efter förlossningen? Haha
Jag har verkligen inte vågat försöka utan har bara smugit runt och undvikt toaletten och känt ångest för att försöka trycka på. Alltså att trycka på med stygn där framme känns verkligen obehagligt och jag känner mig som en oskuld när det kommer till att bajsa. 
Nu har jag som tur är bara ett litet stygn efter en pytte bristning i min fiffi så ni som får kämpa med att bajsa första gången med fler stygn och kanske till och med hemorrojder, all heder till er alltså!!
Igår tog jag i alla fall mod till mig och gick och satte mig. Tog en ren binda och höll mot stygnet för att liksom ge lite stöd. Började profylaxandas och fick lite smått flashbacks från förlossningen. 
Det tog mig en stund och det var lite jobbigt och jag blev lite kallsvettig. Men jag klarade det! Och jag kände mig nästan lika nöjd och stolt över mig själv som efter att ha krystat ut Lilly. Haha det är helt otroligt vad skönt det är att bajsa efter fyra dagars uppehåll. 

Jag kom, jag såg, jag segrade. Över bajset. 



Lilly Jarl ❤️

Får jag lov att presentera Lilly. 
Världens sötaste och snällaste bebis som vi blir mer och mer förälskade i. Jag älskade det lilla livet jag hade i magen, men jag kunde aldrig föreställa mig den enorma kärleken som jag känner för henne nu när jag har träffat henne på utsidan med. Och känslan bara växer för varje dag och blir större. Jag vill aldrig lämna denna bubblan. 

Kärleken för Anders och Lilly och våran lilla familj är det största som finns och känns och existerar och är allt. 










Världens godaste bebis

Lilla fröken sov typ hela kvällen igår så vi var ganska säkra på att det inte skulle bli någon sömn för oss inatt. 
Vi väckte henne för blöjbyte och amning vid 23 ungefär och så gosade hon vid mina bröst till 1 så la vi henne i babynestet mellan oss i sängen då och så somnade hon efter en liten stund. 
Vi båda somnade direkt, trötta som vi var, och övertygade om att hon skulle väcka oss snart igen. 
Jag vaknade nu vid 6 på morgonen av att jag hade två hårda och ömma cementklumpar vid min barm som skrek om att bli tömda. 
Alltså bebisen låg och sov så gott och mysigt, och mina bröst väckte mig. 
Haha så jag fick väcka lilla strumpan så hon får äta lite och ge mig mindre ont i tuttarna. 
Världens bästa och mysigaste bebis? 



Just nu




Dagens mamma och bebis

Dagens söta och misstänksamma bebis i bilbarnstolen på väg till min mormor och morfar för första besöket. 
Fyra dagar gammal idag. 

Och dagens mamma. Fan vad skönt att ta på sig vanliga kläder igen. 
Och vad häftigt det är hur snabbt magen försvinner efter förlossningen. 



Soffmys med en doft av kiss

Nu har lilla snuffan legat och gosat naken med sin pappa i soffan i nästan två timmar. Så skönt att se hur mysigt de har det ihop så jag med gott samvete kan gå och duscha och sminka mig lite. 



Det hela avslutades med kiss över hela Anders och filten så nu har vi fixat en blöja och jag och mina tuttar har fått ta över medans Anders duschar. 

En bild från BB. Trött mamma som borstar tänderna och ammar samtidigt. 



Godmorgon måndag

Klockan är nu nio på morgonen och jag och plutten har gosat ner oss i soffan för amning framför Nyhetsmorgon och Anders fixar lite frukost och kaffe i köket. 
Det är måndag morgon och jag gissar att det är såhär min vardag kommer se ut ett tag framöver nu. 
Och det känns helt underbart. Det sjunker in mer och mer att hon verkligen är våran, vi har gjort henne, skapat henne, har ansvar för henne, älskar henne. 






Mitt liv som mjölkko

Här sitter vi och har precis ammat. Den lilla mjölkgrisen ha däckat, mätt och nöjd. 

Mina bröst är helt sjukt svullna och stora nu. Bröstvårtorna ömmar ganska mycket, men amningsnappen hjälper verkligen mot det. 
Amningen är väldigt speciell. Kan inte riktigt bestämma mig än för vad jag tycker om det. Det är helt otroligt mysigt när hon ligger där och snuffar och myser och tittar på mig. Och det känns smidigt att alltid ha med sig maten överallt och slippa släpa med sig massa grejer. 
Men nu är det lite omständigt när mjölken precis har runnit till, för det läcker liksom väldigt mycket och hamnar lite överallt på både bebisen och mig och där man sitter. Men förhoppningsvis ordnar det till sig efter några dagar när det anpassar sig efter hur mycket hon vill äta. Jag tänker defenitivt försöka få detta att fungera och verkligen ge det en chans. 

Ska försöka blogga mer nu när vi är hemma från BB. Allt tar verkligen mer tid och man får bara försöka hinna med att äta och duscha osv när hon sover en stund. Men än så länge är jag ändå förvånad över hur lugn och mysig och tyst hon är. Jag var nog mer beredd och inställd på skrik och gråt. 

Här sitter jag alltså nu och har fått lite tacos serverat i knät av Anders och ska slänga i mig det innan fröken vill amma mer. 



Ett ögonblick, en evighet

Just nu ligger jag med en liten gosa på mitt bröst som snusar och sover så gott. Detta är det absolut mysigaste jag upplevt och varit med om. 

Hon kom med dunder och brak, snabb och effektiv. Det gillar mamma. 
Kl 6 rullades vi in i ett förlossningsrum och kl 06.34 var hon ute med hjälp av lustgas och skrik från mamma. 48 cm lång och 3155 g tung. 
Får återkomma här med mer detaljer när jag har fått läsa journalen. Allt gick så fort att jag inte riktigt har koll på allt som hände. Men i stora drag har jag en bra upplevelse bakom mig. Värkarna var hemska, men lustgasen hjälpte mycket mer än jag hade trott och pausen mellan värkarna var helt ljuvlig. Så lustigt att det i ca 30 sekunder kan kännas som att man går sönder och håller på att dö. Och en minut senare känns bara ett tryck neråt och jag skämtar med undersköterskan om att detta är det konstigaste jag varit med om. För att sen göra om allt igen. Och vips så har man den sötaste och konstigaste lilla filuren på bröstet som skriker för fullt. Wow. 
Det är det största och häftigaste jag varit med om. 

Kärlek

Att få ligga här jämte dig och lyssna när du andas ❤️



16/5 -14

Hela tiden så var det du. Du som sparkade och knuffade. Du som fick mig att kräkas i tio månader. Du som fick mig att vakna flera gånger varje natt, kissa stup i kvarten och halta när jag gick. 
Det var du. Och du är helt underbar och perfekt. Jag kan inte slita blicken från dig. 



Tacos och krigsskada

Jag var helt slut efter vi kom hem i eftermiddag och gick och la mig en stund i sängen. Anders kom och väckte mig efter en stund och hade då fixat och dukat fram tacos. Kan nog vänja mig vid att han är hemma och tar hand om mig haha :)
Efter vi hade ätit så skulle Anders iväg och spela innebandy. Jag hade sett fram emot att mysa i soffan, glo på film och äta godis men Anders vill helst inte lämna mig själv efter min battle med golvet inne på Ica så jag fick snällt hänga med som supporter. 







Min krigsskada efter min battle med ICAs golv. 



Dagens mage vecka 40+6

Idag var vi alltså på Mvc för att kolla blodtryck och urin så jag inte får havandeskapsförgiftning då mitt blodtryck har varit lite högt. 
Det var lite högt idag med, och jag hade dessutom lite äggvita i urinen vilket alltså kan innebära havandeskapsförgiftning. Min bm ville därför att jag skulle tillbaka dit imorn på förmiddagen för att kolla då igen. Får se om det kan bli aktuellt med en igångsättning annars. 

Efter Mvc åkte vi och hälsade på Helena och Freja för en kaffe och underhållning i form av dans och bus från Freja. Mycket trevligt och mysigt. 


Anders läste barnböcker i väntrummet på Mvc. Tycker nästan han börjar gå in lite väl mycket för de mentala förberedelserna nu. 

Här är alltså jag och magen idag i vecka 42... En vecka över nu. Som tur är är det max en vecka kvar nu innan jag blir igångsatt. 




Bröllopsmånadsdag

Idag har jag och Anders varit gifta i två månader. Kan inte en passande present på det vara en bebis?
Det tycker jag. Kom nu bebis och fira med oss.
 

Godmorgon

Nu har jag varit vaken ett tag, sover inte så bra nuförtiden. Har ringt Mvc för att boka en tid denna veckan eftersom bebisen inte riktigt verkar vilja kika ut än så känns lika bra att komma dit och kolla så alla mina värden är bra efter min lilla svimningsincident på Ica. 

Nu blir det gofrukost med rysk yoghurt, grädde, vaniljpulver, jordgubbar och kokoschips. Och självklart kaffe. 



Städmani, katthår och barnvagnsrace

Idag har både Anders och jag städat. Eftersom förhoppningen är att vi snart ska åka iväg så vill jag ha ett rent och städat hem att komma hem till. 
Anders har definitivt ansträngt sig mest med att fixa all disk och dammsuga överallt. Och starta två tvättar. 
Jag har kanske mest spenderat tid i sängen, och sagt vad som behöver städas.. Bra fördelning. 
Jag har hängt upp de tvättade bebiskläderna iaf och plockat iordning lite i bebisrummet. 




Elsie har såklart bidragit med att håra ner vagnen lite också. 

Måste provköra lite. Snart är det skarpt läge. 



Förväntningar inför förlossningen

Jag har egentligen aldrig känt mig speciellt rädd eller nervös inför förlossningen. Har snarare känt mig ganska förväntansfull och nyfiken på det. Hur kommer det att kännas, hur ont kommer det att göra, hur kommer jag reagera/bete mig, hur kommer det starta och hur lång tid kommer det ta. 
Jag tycker det är spännande och det ska bli häftigt att få testa på detta. 

Nu efter vårt dygn på varbergs BB så är jag ännu mindre nervös. Vi blev så otroligt väl omhändertagna och alla var så snälla och goa. Vi hann ändå träffa ganska många olika både barnmorskor, undersköterskor och läkare eftersom jag var under sån övervakning med tanke på sättet jag kom in till sjukhuset men verkligen alla fick mig att känna mig jätte trygg och lugn. 
Så både jag och Anders känner oss verkligen lugna inför det som komma skall på varbergs BB. Kan verkligen rekommendera alla dit. 


Lägesrapport

Oj vad vi vilar och slappar idag. Tog lång sovmorgon till halv tio och sen fixade vi lite kaffe, yoghurt och jordgubbar och myste ner oss i soffan istället där vi fastnade framför en debatt på SVT inför eu valet. Spännande allt det där. 
Jag mår ganska bra idag annars förutom att jag är öm i kroppen och känner mig lite trött och seg. Men som läkarna sa till mig, jag är liksom höggravid och får anpassa mitt tempo där efter. 
Jag har ganska mycket sammandragningar idag med, precis som de två senaste dagarna. Så jag hoppas verkligen på att förlossningen drar igång nu snart eftersom jag redan är öppen och hela slemproppen har kommit ut nu. 
Håller tummarna för att vi får träffa bebisen snart. 

Öm om baken och söta bebiskläder

Nu har jag sovit ett par timmar och känner mig mer som mig själv igen. Känner mig dock lite mörbultad med ont och öm i benen och axlarna med utöver bulorna i huvudet. Har ju inte en aning om hur jag ramlade ihop inne på Ica men slog nog i nästan hela vänstersidan. 
Anders fixar mat och jag tittar på gårdagens avsnitt av biggest looser och packar upp presenten vi fick av Björn och Majan häromdagen. Stort tack till er för alla fina saker!!




Majan är jätteduktig på att sticka och virka och har alltså gjort filtarna och de små tossorna nedan. 

Anders var nog mest nöjd av tröjan nedan. Dock är det storlek 74 så det dröjer ett tag innan plutten kan använda den. Hoppas jag iaf, för med tanke på att den inte vill komma ut utan bara verkar vilja ligga inne och bli lång och tjock. 



Hinnsvepning och hemfärd

Nu har vi blivit utcheckade från BB och är hemma igen. Fick göra ett par kontroller med CTGn och koll av blodtryck och urin på morgonen så fick jag träffa en överläkare sen vid halv tio som berättade för mig att alla mina tester är bra nu efter observation och jag visar inga tecken på havandeskapsförgiftning heller. Dock så var mitt blodsocker på under tre när de testade mig i ambulansen och när jag kom in till akuten. Så troligast är det att jag fick ett rejält blodsockerfall som gjorde att jag svimmade. 
Kroppen är ju under väldigt stor påfrestning nu under slutet av graviditeten så jag måste vara nogrann med att äta, även om jag mår illa. 
Anders har löst det med jobbet nu också så från och med nu är han också hemma och ledig med mig. Så han får laga mat och se till att jag äter ordentligt. 
Jag frågade överläkaren också lite försiktigt och lite på skämt om man inte kunde få bli igångsatt nu när vi ändå var där. Det kunde man inte (vilket jag är glad för, gissar att kroppens egna värkar är starka nog och gör ont. Känner inte att jag vill ha värkstimulerande utöver det om jag kan slippa), men hon frågade om jag ville att hon skulle kolla hur öppen jag var och göra en hinnsvepning. Det finns ju inga garantier för detta men det brukar "reta igång" förlossningen inom några dagar. 
Yes! 
Igår när jag kom in så var jag ju bara öppen 1,5 cm men nu sa hon att jag var öppen 2,5 nästan 3 cm. Så det går ju framåt, sakta men säkert. 
Kan inte direkt påstå att det är skönt när de kollar hur öppen man är, men det är inte så farligt heller. 
Hinnsvepningen däremot.. Alltså, det var inte skönt. Det gjorde ont. Men det tog inte så lång tid iaf och jag fick ju övat lite på att andas mig igenom smärtan. 
Så nu sitter jag hemma med väldigt rejäl mensvärk i både svanken och magen och en stor blöjbinda från förlossningen. Jag ska bespara er på de flesta äckliga detaljerna, men det behövs efter svepningen kan man säga. 
Nu ska vi titta på ett avsnitt av mad men och Anders har utlovat massage. Sen ska jag sovaaaaa. Har inte sovit mer än ett par timmar nu de två senaste nätterna. 
Så får jag bara sova lite nu så kan gärna förlossningen få komma igång sen. 

Den brutalt långa korridoren till och från BB och förlossningen. Jag var tvungen att sätta mig och pausa. 

Trött Annie. 


Snabbfika innan vi åkte hem med fina, snälla, omtänksamma svärmor som jobbar på varbergs sjukhus. 



But first, let me take a selfie

Dagens mamma och mage i vecka 41 (40+4). Här poserandes i sjukhusets snygga nättrosor och blöjbinda som täcker nästan hela rumpan. Smidigt det där när slemproppen har gått. 




Dagen som inte blev som det var tänkt

Idag gick jag upp ganska tidigt, när Anders skulle åka till jobbet vid kl sju på morgonen, för jag skulle ändå till Mvc vid 8.45. Duschade, drack lite kaffe och åkte iväg. 
Träffade min barnmorska en snabbis för lite prat, koll av blodtryck, mätning av magen och lyssna på bebisens hjärta. Allt var bra och vi bokade in en ny tid för mig nästa vecka om det skulle vara så att bebisen inte kommit ut än. 
Sen körde jag till Ica för jag var hungrig så tänkte köpa med mig en grillad kyckling hem. Stod inne på Ica vid kycklingen och kände plötsligt att jag hade svårt att fokusera blicken. 

Nästa sak jag minns är insidan av en ambulans och en snäll kille som sitter över mig och frågar om jag kan säga mitt personnummer och namn. 
Jag fick ringa Anders så han fick springa från jobbet och köra lite olagligt efter till Varberg där jag rullats in på ett förlossningsrum för undersökning. 

Haha Anders kom in i rummet mitt när de höll på två barnmorskor att kolla om jag var öppen och sätta kateter. Så man kan väl säga att han blev lite brutalt inslungad i det och trodde nog först att bebisen var halvvägs ute från mina särade ben. Tur att han har sett alla detaljer tidigare. 

Detta var efter jag piggnat till lite och kände mig lite mer med igen. 


Det konstaterades av CTGn att bebisen mådde bra och var lugn och jag var bara öppen 1,5 cm så det var tyvärr ingen aktiv förlossning igång. 

Jag fick sen träffa en neurolog som pratade om vad som kunde ha hänt när jag svimmade och kollade mina ögon och reflexer. Allt var tipp topp där. 

Sen rullade Anders och en undersköterska iväg mig för att röntga huvudet så inte något såg knasigt ut där. Vilket det inte heller gjorde utan allt såg bra ut med min hjärna. 


Så allt jag är kvar med nu är två stora bulor, en i pannan och en över örat och ett litet jack i örat som förmodligen kom till av mitt örhänge när jag svimmade. 


Vi är kvar här i ett familjerum under natten för observation och lite fler tester imorn. Har vi tur så kommer förlossningen igång inatt. Hade ju varit smidigt när vi ändå är här och är incheckade på vårt mysiga familjerum. 

Vi åt kvällsmat för en liten stund sen och ska nu försöka sova lite efter denna händelserika dagen. Jag är helt slut. 




Fågelmetoden för igångsättning

Jag körde ut en sväng till mormor och morfar i eftermiddag för en fika med mamma som hade bakat kakor. 

Mamma och Otto busade mest runt på golvet. 


Och vi andra med lite stelare höfter höll oss på stolarna vid bordet. 


Sen åkte jag hem till svärfar och Majan och landade snabbt i soffan med gottis och fotbollen på tvn. Sen hörde vi talas om att det fanns massa smarriga rester i kylen från gårdagens kalas. Och smörgåstårta sitter väl aldrig fel?
Sen släppte de ut Kenzo ur sin bur för att försöka få igång förlossningen. Jag är nämligen väldigt rädd för fåglar och har näst intill lite fobi. Så taktiken var väl att skrämma ut bebisen. 
Tyvärr verkar det inte ha funkat än iaf, men mensvärken sitter i i svanken än så vem vet, det kanske funkar. Jag är öppen för det mesta nu kan man säga, till och med fåglar. 



Kenzo, bebisutdrivaren. 

Salong Annie

Så blev han klippt ändå. Och nöjd tror jag med. Förutom besvikelsen när han frågade om salongen erbjöd happy ending också men bara en blick och en suck till svar. 

Före

Och efter






Klipptid blev mystid

Tanken var att vi skulle plocka fram sax och trimmer så jag kunde leka frisör på Anders. Men jag fick ganska rejäl och brutalt obekväm "mensvärk" bak i svanken så la mig i sängen istället och fick sällskap av mina mysiga killar. 



50 årskalas och tjock vs smal

Igår firade kära Majan sin 50 årsdag. Hon fyllde år den 8 maj så vi hade ju hoppats på att det skulle bli en delad framtida födelsedag. Men bebis ligger alltså fortfarande inne i min mage och blir stor och stark och tjock, allt för att det ska bli jobbigare att klämma ut dig din lille skit. 
Festen var mycket trevlig med god mat, trevligt folk och många som var nyfikna på mig och magen och hur det känns och gissningar om när den kommer ut. 

Majan är ett stort fan av melodifestivalen så givetvis hade det fixats med storbild av Eurovision. Vi stannade och såg Sveriges bidrag sen orkade inte jag mer. Satt med lite värkar från och till så blev ganska trött. 
Dock hade både jag och Anders svårt att somna när vi kom hem så vi låg vakna och pratade om stort och smått till kl tre på natten. 

Veronica ställer in sjätte tårtan hon fixat så fint balanserandes på 15 cm klackar. Måste säga att jag var imponerad, både av tårtorna och klackarna. 

Mitt bordssällskap som så snällt lät mig klämma hans hand när jag hade värkar. 


Något stärkande i form av koffein i två olika former. 


Och tjocksmocken själv. Veronica fick kommentarer om hur smal hon blivit hela kvällen och att hon snart försvinner. Sen tittade de på mig och utbrast "så tjock du har blivit nu!" 
Alla dessa kommentarer om utseende alltså. Jag blir så trött. 
Nej Veronica kommer inte försvinna och gå upp i rök helt plötsligt, tro mig. Och förlåt att jag råkar vara gravid i vecka 41, ska genast hem och väga mig, springa en runda och bara käka salladsblad. 
Jag och Veronica är snygga oavsett. 



Mästerkocken Anders Jarl

Sa jag att det var Anders som skulle laga mat idag? 
Kl 22 står vi här med en fläskytterfile som är helt sönderbränd och har en innertemperatur på 97 grader. Och kall potatis. 

Jag tyckte det började dra ut lite på tiden och kände mig rätt hungrig. Men jag hade fastnat i soffan med en bok så tänkte inte så mycket på det. 




Om man försöker ta temperaturen med äggklockan istället för den som faktiskt tar tempen på riktigt så kan det ju lätt bli så...
Nu åker vi till Max och fixar en burgare. 

Fredagsblommor och jordgubbar

Jag har inhandlat mat till ikväll, som Anders ska få tillaga sen. Jag har diskat och plockat iordning i köket och jag har ställt fram nya blommor på bordet och fredagsgodiset är framdukat. 




Nu ska jag sätta mig på balkongen med en Cola och några jordgubbar och läsa min nyinköpta bok och förhoppningsvis lära mig något nytt om den nya världen jag snart befinner mig i. 



Lunchdate och v 40+0

Ska iväg i mina nya dojjor (vad tycker ni, funkar leopard eller är det bara töntigt? Kan inte bestämma själv vad jag tycker)
För en lunchdate med min man. Blir nog thaimat, har hört att stark mat är bra för att få igång förlossningen. Tror inte ett dugg på det, men thaimat är gott så alla ursäkter för att äta det funkar för mig. 

Här är alltså magen idag, en dag över tiden. Och dagens obäddade säng. 


Och om ni ser mig nu på stan, ja jag vet att jag har en fläck på mitt linne. Mitt på magen. 
I don't care. I love it. 



Gårdagens väntan och kärlek

Igår hade bebisen gymnastikövningar i magen hela dagen och jag filmade flera gånger för att ha det sparat. Ska se om jag kan lägga upp en film här på detta sen kanske. 
Jag tror verkligen inte att jag kommer sakna magen sen efter bebisen har kommit ut. För jag tycker verkligen att den är bara ivägen och väldigt obekväm. Däremot så kommer jag nog att sakna böket och sparkarna där inne. Så jag försöker att filma ofta när man kan se hur den rör sig där inne för det tror jag kommer vara roligt att minnas. 

Fick hem två gamla gosedjur av mamma som jag har haft när jag var liten som förhoppningsvis blir kompisar till grisen i magen. 
Ozzy blir kanske också en kompis, bara med lite vassare tänder och klor så jag tror vi börjar kramas med Ettor (Anders mormors benämning av Ior) och den där andra skumma figuren med en näsa i form av en penis. 

Tog mig en prommis med min bästaste bästa vän och världens gladaste och sötaste hund igår med. Det gick väldigt långsamt, men det är nog bra för då fick vi mer tid att prata. 

Sen åkte jag och mamma till Max och åt  god mat och pratade om hur mycket vi vill träffa bebisen nu. 


Sen så hade hela dagen igår gått. Dagen som vi hade väntat på och sett fram emot. Den beräknade dagen. 
Tack Anders, mamma och Gabriella som gjorde att jag inte bara satt hemma och väntade och deppade för att ingen bebis har kommit. Ni betyder allt för mig ❤️

Att ha katt

Att ha innekatter. Visst är dom söta och mysiga, roliga och busiga. 

Men att ha dem bara inomhus. Suck. 
Alltså det går bra sen vi skaffade den lilla också. De håller varandra sällskap och man märker verkligen att Ozzy (stora röda katten) trivs mycket bättre och är lugnare sen han fick sällskap, någon att busa och mysa med. 

Men dels är det katthåret överallt som jag har svårt för. Som tur är funkar det okej för det mesta. Men nu när de fäller vinterpälsen så dansar det lite på min gräns för städmani. Typ. 

Sen är det det är med bajseriet. Skithuset, kattlådan. Sanden. 
Sand överallt! Jag hatar det. 
Plus att kattlådan är ganska ful..

Våran toalett är ganska liten. Eller liten och liten, den är lång och smal. Vi har ju ändå både tvättmaskin och torktumlare därinne förutom det vanliga som toa, handfat och dusch. Men det finns absolut inte plats för något kattskiteri också. Alltså inte heller något skötbord nu inför att en till liten bajsmaskin snart ska flytta in, så det ska också bli lite spännande att se hur det går. 

Jag sökte runt lite efter en lösning på den fula och sandiga saken och beställde hem ett paket. 
Ozzy bestämde direkt att det var hans. 

Sen fick Anders pyssla och svära över manual på polska och skruva ihop och isär ca tre gånger innan han fick ihop alla delar. Så duktig min handy man med bara kanske en halv tumme mitt i handen. 


Jag kör såklart fullt ut på att jag är gravid och kan alltså bara övervaka arbetet. Och dricka kaffe och äta choklad. Mycket bra fördelning. 

Jag blev väldigt nöjd med resultatet och framförallt att den nu är gömd. Och att förhoppningsvis så stannar sanden inne i lådan till största del också och hamnar inte på hela golvet i hela lägenheten. 




Och än så länge har katterna fattat var lådan är med. Så vi hoppas inte på några olyckor på lådans tidigare placering. Men det kan ju bli en trevlig överraskning det med. 

8 maj 2014

Dagen D är alltså här. Den vi har väntat på, sett fram emot, längtat efter. 
Bf, beräknad förlossning, 8 maj 2014. 



Och jag känner ingenting. Inga tecken på att någonting är på g. Förutom att grisen i min mage bökar runt och knoddar sig väldigt mycket. 
Alltså det är klart lite roligt och mysigt. Men det är ganska obekvämt också. Och jag ser ju och känner hur trångt du har det bebis. Vore det inte bättre att bara komma ut istället?


Det ska bli så spännande att träffa dig. Se om du faktiskt är lik Anders som jag har tyckt på varje ultraljud att det ser ut som. Se om du är lika livlig och galen med fotrörelserna som du är i magen. Om din rumpa är så hård som två olika barnmorskor sagt och velat dubbelkolla att det inte är ditt huvud istället. Åh vad jag längtar efter din lilla hårda rumpa ❤️

MAT

Enkelt och gott, inget annat. 


Blanda följande ingredienser förutom kokosmjölken plus valfri mängd vitlök. Jag tog så mycket att den tog slut, därav inte med på bilden. Men det är ju en smaksak. Skär kyckling i lagom bitar som passar i munnen och lägg i röran och salta och peppra, också efter smak. Låt stå och marinera minst en timme i kylskåp.
Stek sedan kyckligen och all marinad tills du tror att den är genomstekt och vi inte riskerar salmonella eller annat mysigt. Häll sen på kokosmjölken och låt puttra ihop i några minuter. 
Servera med valfria grönsaker. Jag kör på min favorit: riven blomkål. 




Vad hade jag gjort utan dig vid min sida?

 

Ingen bebis än..

Värkarna eller vad det nu var för något som jag kände igår avtog under kvällen och kvar lämnades jag med tryck i svanken och ont i ljumskarna. 
Vi somnade tidigt i förhoppningen om att vi skulle vakna under natten av att någonting var på g. Så blev det tyvärr inte. Dock vaknade jag ändå många gånger med väldigt ont i ryggen så jag känner mig fruktansvärt trött idag plus att jag har väldigt ont. Blir nog sängläge mer eller mindre hela dagen. 
 
 
Nu blir det lite ägg och kokosgröt med jordgubbar. 



Lunchdate och ev förvärkar

Efter barnmorskan backade jag försiktigt ut från parkeringen (med tanke på förra veckans krock utanför vårdcentralen..) och förflyttade mig till stålboms för en lunch med Jenny. Mysigt med massa prat och peppande. Var nog precis vad jag behövde för att hålla uppe humöret i min väntan. 


Fikan blev lite spännande mitt i allt då Dynamit-Bosse (gissar att alla från fbg vet vem detta är?) kom in och snodde en kopp kaffe, blev utkörd och sen kom polisen efter ett tag och letade efter honom...
Sen kände jag ett nytt spännande tryck nere i magen och svanken och började känna mig lite kallsvettig så vi fick avsluta vår date och nu sitter jag hemma och funderar på om detta tryck som kommer och går lite kan vara en start på någonting. Förvärkar?
Jag väntar på att Anders ska komma hem och har bett honom ta med sig mat så vi är mätta och glada om det nu skulle vara en start på någonting. 
Vågar inte hoppas på för mycket, men det känns spännande. 

Raindrops

Trotsar regnet och känner mig vårig ändå i mina blommiga skor. 




Urinprov och annat vardagligt

Då var det dags för nytt besök hos barnmorskan för att kolla blodtrycket. Har haft lite höga värden innan så har varit där varje vecka nu ett tag för att kolla det och se så det inte är någon äggvita i urinen så det inte är havandeskapsförgiftning. Känns alltid lite lustigt att gå runt med ett urinprov i fickan, man känner sig lite skumm och hoppas verkligen på att inte lyckas tappa det typ inne på Ica när man ska ta upp plånboken. Känns som det kan bli lite konstig stämning då. 
Dock verkar det som att min blodtryck har gått ner en aning sen jag slutade jobba så det var nog att lugna ner mig och sluta stressa som behövdes. 

Idag är det 39+4 och alltså bara två dagar kvar till bf. Dock är det väldigt väldigt okej om du vill komma ut idag med bebisen. Eller imorn eller vilken dag som. Bara det blir väldigt snart. 


Gött att tröjan står rätt ut från sidan. 


Får det lov att vara räkor till lunch?








Lyxkonsumtion




Har hört att folk typ svälter och sånt. Men det är väl ändå rimligt att jag har unnat mig snittblommor för 120 spänn? 

Politik är min religion

Myskväll framför partiledardebatten. Både jag och Anders är väldigt intresserade av politik och jag gissar att vi kommer att ha mycket att diskutera efter programmet. 
Vi har dukat fram med lite gott och jag har placerat mig i den minst obekväma ställningen. På golvet med magen i knät och Anders som masserar min rygg ❤️







Dagens mage v. 40 (39+2)

Idag är bebisen väldigt aktiv och buffar runt väldigt mycket. Känns såklart väldigt skönt med tanke på gårdagens BB kontroll. Känner mig fortfarande lite skärrad och låg sen gårdagen. Blev rädd och orolig och det sitter fortfarande i lite. Sen har jag ganska ont i höfterna och ryggen idag med och vissa dagar är det svårare att hålla sig positiv genom det. 
Nu är det iaf bara fyra dagar kvar till bf. 

Såhär lufsar jag mest runt när jag är hemma i min pyjamas. Och ja, det är alltid obäddat hemma hos oss med stora högar med tvätt och kläder liggandes i sovrummet. 

Tog tag i mig själv idag och klädde på mig. Blev väldigt glad när jag insåg att mina chinos passar trots den stora utputande saken mitt på. 
Det börjar ju bli varmt ute så jeans är lite väl varmt ibland. Och det känns ju lite tråkigt att köpa nya byxor för bara några veckors användande. 




Häng på ballen

Nu blir det balkonghäng med matlåda och läsning om hur jag ska komma i form efter bebisen äntligen bestämt sig för att kika ut. 





Grooming

Alltså katterna och deras vinterpäls.. Jag får panik! Dammsuger och torkar golven nästan varje dag nu för att försöka hålla det någorlunda rent och hårfritt hemma. Och det är stängt in till bebisrummet så de inte kan vara där och håra ner överallt nu innan bebisen ska komma hem för första gången. 
Kammen kommer också fram flera gånger i veckan så får man försöka få bort så mycket som möjligt där. Men nästa dag får man loss lika mycket igen. Alltså okej att dom är håriga, speciellt Ozzy med sitt långa röda hår, men ändå. Hur mycket kan det finnas?

Tur att han verkligen älskar kammen iaf. 

Någon som behöver typ stoppning eller fyllning till något? Ge oss några dagar så kan vi nog fylla en kudde, eller tre. 

Sömnlös

Har drömt massa mardrömmar inatt om allt möjligt hemskt med bebisen. 
Så känner mig inte direkt utvilad idag. Har dessutom väldigt ont i höfterna idag så ligger fortfarande på sidan i sängen med amningskudden mellan knäna. 
Anders har serverat kaffe och min vitamindos så hoppas jag på att känna mig piggare snart. 
Nu blir det ett avsnitt av mad men. 


Min räddare i nöden, amningskudden. 

Och en katt




Jag, min man och min mage.


Nu blir det filmmys i sängen med min fina man som masserar min ömma svank. Bebisen är väldigt aktiv och tar nog igen de senaste dagarnas vila nu, blandat med sammandragningar så hela magen blir som en hård sten. 
Hoppas på att känna mig gladare imorgon. 


BB kontroll v.40 (39+1)

Idag har jag och Anders varit en sväng på BB för att kontrollera så allt är bra med bebisen. Jag tycker att den har rört sig väldigt mycket mindre de senaste dagarna så det kändes bäst att kolla för att vara på den säkra sidan. 
Jag har känt rörelser men mycket mindre och lugnare än vad jag är van vid. Våran bebis brukar vara väldigt aktiv och jag är van vid att den tar i så det känns som om foten snart ska tryckas genom huden. 
Vi kom in och blev uppkopplade på CTGn där vi kunde övervaka hjärtljuden samt mina ev sammandragningar. 

Det var en lugn och trygg bebis där inne som inte ens stressade upp sig när jag fick en sammandragning och allt var på topp med den. Vi slog även på ultraljudet för att dubbelkolla så att huvudet låg neråt och det gjorde det. 

Allt var alltså bra så vi kände oss lugnare och begav oss hemmåt igen och de sa att vi bara skulle höra av oss igen om vi var oroliga. Så skönt att de är så snälla där och har förståelse för att man är orolig och nervös. 

Allt var bra. Men ändå så kan jag inte riktigt släppa känslan av oro. Tänk om något går fel nu, när vi är så nära?
De senaste dagarna nu är lika jobbiga som de första 12 veckorna var när man precis hade fått reda på det och var orolig för missfall. 
Nu är jag så rädd att "snubbla på målsnöret". Allt ansvar ligger på mig också. Anders kan ju inte känna om bebisen rör på sig eller inte. Är detta normalt eller inte? Ska det kännas så? 
Det hänger på mig, jag måste upptäcka i tid om något skulle vara fel. Ingen annan kan känna det åt mig. 
Åh fy. Känner mig så otroligt låg och ledsen. Hoppas verkligen det går över snart. Eller allra helst att bebisen kommer ut nu så jag slipper oroa mig mer. 
Eller är det kanske då den riktiga oron börjar?

Jag sover inte

Som vanligt är jag vaken vid denna tiden. Alltid, varje natt vid fyra ungefär. Kan undra om det är framtida amningstiden? 
Just nu är det gå på toa (och såklart buffa i magen i sängramen) och bebisen buffar runt lite. Det är ganska lugna rörelser, men visst är den vaken nu en stund med mig. 
Här kommer några bilder från vår fredagskväll som bara bestod av att laga mat ihop till Bruce Springsteen (försöker få Anders att fastna, tror nog jag lyckats) och äta och prata på balkongen. 



Marinera kycklingfile i kokossås, riven blomkål och sallad. Mums. 

Och bästa efterrätten. 

Varning för starka (äckliga?) bilder

Jag lyckades ju med att hälla lite kokande vatten på min mage för några dagar sen..
Jag har liksom inte riktigt lärt mig än att magen är där. Mitt på, ivägen. Stor som fan. Jag går fortfarande in i sängramen när jag ska snedda förbi där lite snabbt och smidigt, varje dag. Kanske dags att lära sig snart?
Fast nä, jag röstar för att bebisen kommer ut nu istället så kan jag fortsätta att inte komma ihåg att magen är ivägen för då är den ju inte det. 
Här kommer iaf en bild på det fina resultatet av att inte lära sig att man har stor mage. 

Det svider, mycket. Men det är väl coolt med ärr va? 

Ja det bestämmer vi, det är coolt. 


Boar in mig

Har nu lagt tre podcastavsnitt på att storstäda. Tvättmaskinen går varm och jag tror att toaletten är renare än den var när vi flyttade in. 
Jag plockade ut all skit ur badrumsskåpen, rengjorde hyllorna och rensade bort allt som inte används och ställde tillbaka allt på sin nya prydliga plats. Knöt till och med några rosetter runt förvaringsburkarna..

Kan bebisen ta och komma nu kanske?

...





Gårdagens mys

Igår var Anders ledig och jag fick alltså sällskap i min väntan. 
Det är ju lite tråkigt, men vi båda går verkligen bara och väntar nu när vi är hemma. Det kan hända när som helst och det är svårt att företa sig någonting när man bara vill föda barn och inget annat. 
Vi gjorde oss iordning och drack lite kaffe sen åkte vi till golfbanan och åt smarrig lunch. Anders slog några bollar och sen åkte vi till Daniel och Mimmi för fika och undersöka deras nya hus de köpt. 
Vi var sugna på hus själva innan men nu blev vi ännu mer sugna. Kunna sitta ute i trädgården och fika, så underbart! 
Vi får nog börja planera ännu mer för att flytta till hus. Nästa sommar vill jag kunna grilla i min egen trädgård och dricka morgonkaffet på min egen altan med fötterna i gräset och titta på katterna som går runt och luktar på blommorna. Åh!





RSS 2.0